nutrients

Skydda bladet

Näringsämnen

Ekonomisk hållbarhet kräver att man använder gödningsmedel på de flesta marker, men helst ska den totala tillförseln av näringsämnen (inklusive den från mineralansamling i jorden och importerad kompost) vara väldigt lik den som lämnar marken genom den skördade produkten, plus det som lagras i markvegetation, jord och biomassa. För att uppnå detta måste förlust av näringsämnen i restprodukter (i vattnet eller via lättflyktiga gaser) och vid omplantering minimeras. Förlust av nitrat och fosfat via ytavrinning och till grundvattnet, och fosfatförlust via sedimenterosion måste undvikas. Proportionen av tillfört kväve från biologisk fixering bör maximeras. Lämpliga tillskott av mikronäringsämnen förbättrar användningseffektiviteten för kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), samtidigt som grödans behov av mikronäringsämnen möts.

picture_big

Bra praxis

Förhållandet mellan uttag och tillförsel Inhämta råd från lokala forskningscentrum om optimal balans av näringsämnen. Den effektivitet vid användning av näringsämnen som man kan uppnå varierar med tillförselfrekvens, jordtyp, jordens djup, lutning, temperatur och klimat. En låg avkastning av gröna blad kan tyda på otillräcklig användning av gödningsmedel. Mörkt gröna, fylliga och suckulenta skott på plockningsnivån kan tyda på överdriven användning av kväve (N). I Kenya kan man vanligtvis uppnå 80 % effektivitet på tillförseln genom att hålla NPKS-användningen (22:12:6:5) på ett årligt genomsnitt på 150 kg N/Ha. Inom andra områden kan det vara nödvändigt att använda olika gödningsmedel, med efterföljande inverkan på effektiviteten, för att uppnå ekonomisk hållbarhet.


Kvävetillförsel från biologisk fixering
Om man planterar skuggivande träd ska man använda baljväxter. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att undvika att de skuggande träden förorenar de gröna bladen vid skörd. Förlust av nitrat och fosfat via ytavrinning, sedimenterosion och förlust till grundvattnet

- Vidta åtgärder för att minimera avrinningsförluster genom att tillföra gödningsmedel den tid på året då kraftiga regn inte förväntas.
- Undvik att tillsätta gödningsmedel inom 3-4 meter från vattenkällor.
- Algblomning i dammar på odlingen bör undersökas. Blomningen tyder på läckage av näringsämnen till ytvattnet. Områden som kan förbättras

Granska tillförseln av näringsämnen regelbundet i enlighet med beräknade restämnen i marken, samt blad- och jordanalyser. Lägg särskilt noga märke till näringsämnen och organiskt material i de gamla stjälkarna vid omplantering. Koncentrera analyserna till det första och andra året i beskärningscykeln så att NPK-halterna kan justeras under det tredje och fjärde året. Eventuell aska från eukalyptus (eller annan ved) eller gamla teplantor bör återföras till vedplantagerna och inte till tefälten (eftersom aska är alkaliskt). Det är också en gödslingsbesparing för bränslegrödan. Undersök användning av organiskt material/kompost/biogödning för att minska behovet av att använda oorganiska gödningsmedel. Överväg att använda fosfat från berggrunden (utom där pH:n är hög) och speciellt då marken förbereds för omplantering. Tillförseln av bergsfosfat minskar fortsatt beroende av lösningsbara P-gödningsmedel, som kan urlakas till vattenkällorna. Utforska områden där ofta förekommande tillförsel av gödningsmedel har blivit standard för att förstå orsakerna och möjlighet till avsevärd nedskärning.

undefined